Hej och åh vad det går!

Vilka svängar livet kan ta med en ibland alltså.. Jag tog min kandidatexamen den 16 januari och skulle sen åka till England och jobba med hästar ett halvår, åkte dit och åkte hem igen. Trivdes inte, bodde i en iskall nedgången husvagn i skogen, jobbet gick ut på att mocka och hästarna behandlades sisådär. Så jag bestämde mig nästan direkt att det här ville jag inte göra och åkte hem till fredda igen. Förväntade mig iaf ett par månaders arbetslöshet men fick jobb efter 2 veckor. Så nu jobbar jag som jobbcoach på af och det är jättekul. Trivs bra på jobbet och med kollegorna. Trivs dock inte med att gå upp kvart över fem och pendla till jobbet i en och en halv timma..... Jag har 12 timmarsdagar och är ledig ca 3 timmar varje kväll innan jag går och lägger mig och då ska man laga mat och fixa allt som behöver göra. Det är tufft men å andra sidan får jag ju mer än dubbelt så mycket i månaden nu än någonsin annars!

Just nu är jag trött och har ont i huvudet men jag tröstar mig med att det är fredag och att jag snart får gå hem : ) I helgen ska jag bara sova och ta det lugnt, möjligen göra nånting som är roligt, tex shoppa! Har ju bara jobbat en och en halv vecka men är så himla trött. Inget hade kunnat förbereda mig på den omställningen det var att gå från att plugga på högskolan till att börja jobba!

Och jag måste säga att jag har haft allvarliga funderingar på om det verkligen är så här livet skall vara från och med nu? Upp tidigt för att sedan tillbringa hela dagen på jobbet och när du kommer hem ligger du som ett koma i soffan och orkar inte göra nånting. Och tänk sen när man har barn....Då ska du hämta och lämna, gå på möten hit och dit, skjutsa och coacha med mera. HUR ska man orka???? Och jag som vill ha en häst oxå, plus att fredda vill ha en hund. Är det rimligt att en så stor del av ens tid ska gå till måsten medans man har så lite tid till det man vill göra och det man mår bra av att göra?

Många frågor men inga svar i vuxenlivets  mysterier...

kram och hej!

RSS 2.0