susannaibadet

Jag har nog världens kanske knäppaste släkt har jag kommit på. Vi är inte som andra i ordets rätta bemärkelse. Men det är faktiskt jäkligt kul. Ett exempel är kommentaren på senaste inlägget som är från "Roffas fiskhandels marsvin" alias min bror Mattis som har en vana att så fort han svarar i telefonen eller smsar börja eller avsluta med de mest fanatsifulla och konstiga meningar. Ett exempel:

*Jag ringer mattis*

- Görans favoritpizza med sardeller ost, vad har du för ärende?
- Öhh hej jag ville bara höra om du ville komma över och äta med oss?

Typ så kan en helt vanlig början på våra samtal se ut. Men det är lätt att se vart detta beteende kommer ifrån eftersom jag med jämna mellanrum får sms från vår mamma där det står till exempel: strumpfot, kantarellpennor, nilsonkarlett eller nåt annat hellt obegripligt.

Själv är jag väl inte helt opåverkad heller eftersom jag är uppväxt med det men min excentriska sida tar sig uttryck i att jag ibland säger saker utan att tänka vilket ibland kan utmynna i ganska lustiga situationer... Har länge försökt kontrollera dena sidan och det har nog blivit lite bättre sen gymnasiet då jag bland annat undrade:

- Vad är det för vitt i min mjölk?
- Varför skulle Mark prata så bra engelska bara för att han kommer från Australien?
- Joel, jag sitter på nåt hårt! (inför hela klassen när jag satt i hans knä, det visade sig vara en mobiltelefon...)

Det är verkligen ett släkdrag och alla är inblandad från mammas sida, när pappa fyllde fyrtio kommer jag ihåg att alla släktingar kom ner från Stockholm och klädde ut sig till bönder med grepar och hängselbyxor och målade tänderna svarta och hade överraskningsfest för en förvånad Janne. Men jag älskar det även om det kan bli lite töntigt ibland och som tonåring tyckte jag ofta att de var pinsamma när de höll på och konstrade.

Nu har jag dock accepterat mitt öde som en lite galen medlem i denna stora och varma släkt och skulle inte vilja ha det på nåt annat sätt!