Trött in i märgen, kan man vara det?
Nu i sommar när jag dessutom är helt omgiven av nattmänniskor dygnet runt(freddas familj) så är det omöjligt att följa min egen sovcykel. Jag gjorde några tappra försök i början av sommaren och försökte smyga ner runt 11 men efter många "Va ska du redan gå och lägga dig" " Kom och drick te med oss istället" och diverse förvånade ögonkast så har jag nu gett upp alla försök till att sova mer än 6 timmar per natt och fogat mig i nattkulturen som råder i hushållet. Det är nämligen då man äter tillsammans, pysslar med olika saker vid köksbordet samtidigt som man dricker te och pratar. Det är ju väldigt trevligt såklart och det är oxå därför det är så svårt att slita sig och gå och lägga sig. De gånger jag har lyckats har det ändå slutat med att jag ligger och läser nån bra bok tills fredda kommer ner och lägger sig så det är hugget som stucket!
Dessutom kanske det snart blir mode med stora mörka ringar under ögonen....
kram
Vart tog den söta lilla sommaren vägen? Ingen som vet, ingen som vet...
Jaha då sitter man här och är inne på sin allra sista vecka på sommarjobbet. Jag har trivts bra i år och alla har varit snälla men det är inte utan att det börjar smaka trä att sitta och vända papper nu alltså. Så det ska bli väldigt skönt att komma tillbaka till studentlivet igen.....om det nu blir så.... Framtiden ser just nu lite osäker ut och jag vet inte alls vilken väg mitt liv kommer att ta de närmaste veckorna. Jag väntar nämligen besked från ett jobb jag har sökt. Här på åland! Som EU-handläggare! Får jag det jobbet kommer mitt liv aldrig att bli sig likt igen.
Spänningsfaktorn är nu så hög i mitt liv att symptomen inte väntat på att visa sig. Tre dagar innan jag skulle sjunga på min kompis Anettes bröllop började jag hicka okontrollerat på jobbet. Jag fick det inte att sluta och jag låter ungefär som en förkyld groda när jag hickar så det var nog lagom irriterande för de andra på kontoret. Mycket pinsamt. Två dagar innan började mitt vänstra ögonlock rycka, detta beteende eskalerade ju närmare bröllopet vi kom. Och faktiskt, under själva framträdandet, ryckte det värre än någonsin och bedarrade sedan för att sluta helt nån dag senare. Mycket konstigt. Kroppens vägar äro outgrundliga!
Den här veckan är sommarens sista hela vecka här på Åland och eftersom det är tisdag idag har jag bara tre dagar på mig att gå på piknick, bada, åka ut med en båt, festa hela natten på arken, indigo och dinos, åka ut till freddas stuga, åka till fannys stuga och äta pizza och basta, umgås med alla kompisar, käka på Wirrans och gå rida islandshäst. Såååå.... jag vet inte hur detta ska gå till men jag antar att jag får spara det till senare somrar då man förhoppningsvis har mer tid (yeha right!).
Men å andra sidan har jag ju hunnit med att äta på von knorring i solnedgången, badat på gröna udden och på nabben, turistat med Linnea och Henrik samt med Pappa, Tanja och Inga, varit på kvällskurs i ridning, jobbat åtta-halv fem varje dag, tittat på när freddas korplag spelar fotboll, haft tjejkväll med god mat och fest hos josse, haft mysiga filmkvällar hemma när det regnat, börjat brodera, syr en duk och ett annat hemligt projekt på gång. Ja jag har nog hunnit med en hel del ändå även fast det inte riktigt känns så nu.
Men det roliga tar ju inte slut här på Åland, i Stockholm vill jag sitta på en uteservering med tjejerna och dricka vin, gå på grönan och skansen, shoppa, gå på sex and the cityilmen, åka till Linköping och hälsa på Linnea och Henrik, kräftfiske i viken och mycket mer! Så det blir nog en bra höst oxå!
puss och kram
Finaste Roborowski...
Jag vet att han var liten men som veterinären sa "Kärlek har inte med storleken att göra".
Roborowski, jag hoppas du har det bra i hamsterhimlen....
