susannaibadet

Alltså hur många gånger har man inte suttit och gråtit över dem?? Och varför gör de aldrig som man vill, de kan liksom vara jätteduktiga och sen bara helt plötsligt vända en ryggen och förstöra mer än man kanske orkar reparera. Igår hände det igen och jag blev rädd, rädd att det är nåt allvarligt fel och att allt man jobbat för har försvunnit. Det jag skriver om är en pryl som mer och mer tagit över våra liv,  datorn!

Jag och datorn har ett väldigt tveuddat förhållande, i början tyckte jag inte alls om den och var mest emot att ens använda den men sen blev man ju tvungen att böja sig för vinden och det är jag glad att jag gjorde.Men gud vad jag har hatat den där datorn, speciellt ett tillfälle har etsat sig fast på minnet. då gick jag i trean på gymnasiet och hade skrivit ca 10-15 sidor på ett engelska arbete om hedersmord när allt plötsligt försvann. Poff bara! så var allt borta. Jag bröt såklart ihop och tjöt hela kvällen och sen var det bara att börja om........det sög!

Men man glömmer liksom bort att älska datorn oxå för mellan hatattackerna (ingen neggoattack som jag oxå brukar ha enligt mina vänner) så är den ju rätt fantastisk. men faktum kvarstår man kan fan inte lita på dem!

kramp kramp//sussie